Det berättas att de försökte hålla bergochdalbanan igång till och med efter återkomsten. De sa att den påminde dem om tiden före. När de inte behövde oroa sig för människor som uppstod från de döda, när de inte behövde sätta upp staket och bygga murar och resa barriärer för att skydda sig mot massorna av zombies som hela tiden letade efter människokött. När levande inte ständigt var jagade.
De sa att det fick dem att känna sig normala.
Och därför var det så att medan zombie- grannar och vänner som blivit smittade och återvänt- ryckte i stängslen som omgav nöjesfältet höll man karusellerna igång.
Men olyckligt så dog dom som höll karusellerna igång för dom gjorde så mycket ljud så att dom drog zombies mot sig. Men en av dom han springa där ifrån och gömma sig och kom där ifrån och Per Persson var bara 12 år och han visste inte vart han sprang men han bara sprang.
3 år senare.
När en annan grupp av människor har vandrat mot ett hus som fortfarande har el i sig så är Per där inne och gömmer sig. När människorna kommer in så blir Per rädd för att han tror att det är zombies men när dom skriker ”hallllååå??” så råka han välta en lite lampa som stog på golvet så siktade alla med deras vapen mot ditt han satt.
Per kom fram och då såg dom att han inte var en zombie så dom blev lättade och han tittade upp och då såg Per att hans mamma var med i den gruppen och han sprang mot henne och kramade henne. Per’s mamma sa ”Ta av detta lilla äcklet”. Per släppte och sprang tillbaka var han satt innan och började gråta. Också kom hans mamma till honom och sa att det var inte meningen och vara så taskig mot honom. Medans Per grät så sa han att hon var hans mamma. Hon blev helt förskräckt och så tänkte hon tillbaka i tiden och så kom ihåg honom. Per’s mamma kramade om honom och viskade till honom ”Jag trodde att du var död”. Nästa dag så skulle dom bege sig mot en bas som dom har försökt komma till i snart 2,5 år men dom har hela tiden gått fel. Per visste var den låg för han har försökt komma in ett par gånger fast dom har aldrig släppt in honom. Men nu när dom ska bege sig så mäkta dom just en sak att det är zombies runt om kring hela huset dom är i så att dom får stanna där ett litet tag till men Per har en lösning hur han kan locka iväg dom. Per frågar om någon har en granat och då frågar dom vad han ska ha den till och Per säger ”Jag ska visa er hur man lockar iväg dom med en granat. Per tar av säkringen på granaten och så räknar han till 5 och så kastar han den och sen så räknar han igen till fem och så sprängs den inne i skogen och alla zombies la märke till den och så efter två minuter så var alla zombies och då har dom fritt att springa mot basen som dom ska till. Men när dom har kommit halv vägs så stanna dom upp för Per hörde något det var precis som någon satt och knäckte grenar fast sen 2 sekunder senare så var dom omringade av zombies dom visste vad dom skulle göra för dom vill inte skjuta för då lockar dom bara fler. Per frågar om någon har en kniv. Hans mamma har en och Per tar den och hans mamma säger var försiktig nu och bli inte biten. Per tar kniven springer mot en zombie och sätter den rakt i huvudet sen tar han nästa och gör samma sak men kniven fastnade i huvudet och sen ner i marken så det tog en liten stund innan han fick upp den men Per han inte få upp den så han tog ett stadigt grepp om den och ställde sig rakt upp och ner och började snurra han sparka zombie efter zombie huvudet som kom mot honom. Men så såg han att det var zombie’s påväg mot gruppen så han och hoppade upp och satte en kniv i backhuvudet på en zombie men så tyckte han att den var lite tjock men sen när rullade över zombien på andra sidan så han att han hade råkat döda sin mamma också. Per tyckte det var så hemskt så att han lämnade över kniven till en av dom i gruppen och sen så sa han adjö sen så gick Per rakt in i klungan av zombie’s och kom ut på andra sidan också vaknade han upp år 2186 också sa han till den som har gjort spelet att det var ganska coolt.
SLUT!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar