Visar inlägg med etikett No. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett No. Visa alla inlägg

måndag 4 maj 2015

Spektrum No labb

No spektrum

Uppgift:
Hur uppkommer ljus?
Runt kärnan kretsar elektroner i olika banor. När elektronerna är i högspänning så uppkommer nya banor som de kan hoppa mellan. 

Varför ger olika ämnen olika spektrum?
I olika ämnen finns olika mängd elektroner och de har därför olika energinivåer. 

Varför uppkommer olika typer av spektrum(linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?

Det beror på hur mycket gas det är och hur många atomer det är i gasen. Tex är de en och en då blir det linjespektrum. Om de är flera så blir det bandspektrum. Det blir kontinuerligt spektrum när det är glödande metall, dvs att atomerna har inga speciella banor att hoppa mellan. 

Vad används detta till?
Man kan använda det till laser tex inom sjukvården.

Hypotes:
Vad tror du om ovanstående frågor och varför?
Inför labben visade Lisa olika rör med olika energi. Vi fick gissa vilka färger det blev. Vi fick sedan olika spektrumkikare och fick titta i dem, tex helium, neon och några till. Vi tittade också på glödlampor och lysrör.  Jag tänkte inför labben att det berodde på hur de olika energinivåerna skildes åt, därför lyste de olika starkt. 

Materiel
lysrör med olika sorters gaser, glödlampa, högspänningskälla, stativ, spektroskop, färgpennor

Utförande:
Använd ett spektroskop och titta på en glödlampa. Rita av spektrumet. Gör likadant med ett lysrör. Jämför utseendet på dem. Vad kan det vara som är orsaken?

Orsaken kan vara att de har olika höga energinivåer. 

2. Titta på lysrören med olika sorters gaser och rita av dess spektrum. Varför blir de olika?
För att det är olika mycket gas i de rören som Lisa visade (neon, argon, helium)

Resultat:   

































Slutsats:
Kommentera din hypotes.
Min hypotes stämde, dvs det visar att det stämde som jag skrev i hypotesen. 

Felkällor som kan uppkomma på den här labben är att du kanske kan se fel på de olika lamporna. 

Förbättringar som kan göras för att undvika felkällorna skulle vara att du dubbelkollar med en kompis så att du inte har sett fel. 

En annan felkälla kan vara att det kan komma ljus ifrån fönster och distrahera spektroskopet. Man kan undvika det genom att dra ner persiennerna så det inte kommer in ljus.  

Användningsområde: Man kan använda detta inom sjukvården (röntgen) eller inom astronomi (titta på stjärnorna och deras färg för att avgöra deras innehåll.)

torsdag 22 maj 2014

Dalton Atomer No

Dalton visade att det fanns atomer

Dalton den engelske kemisten va intresserad i demokritos ide om atomer. Dalton gjorde olika experiment som visade att allting var uppbyggt av små onsynliga partiklar. År 1808 gav Dalton ut teorier om atomer att dom är som små kulor som är odelbara.

tisdag 12 november 2013

Faktatext Hjärtinfrakt

1.Symtomen på hjärtinfrakt är: 

stark och ihållande bröstsmärta som kan stråla ut i armarna

obehagskänsla i bröstet som kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna

illamående

andnöd

kallsvett

rädsla och ångest.

2.Hur behandlar men då?: Kranskärlet som har täppts till av en blodpropp behöver öppnas så att blodet kan passera igen. Detta kan ske med blodproppslösande medicin, eller med en så kallad ballongvidgning av kärlen. Det är vanligt att man också får behandling med andra typer av läkemedel. Efter en hjärtinfrakt så måste man behandlas på sjukhus i ungefär 3-5 dagar.


3.Några riskfaktorer tror att det är de här riskerna Rök inte!, inte ha ett högt blodtryck,

förhöjda blodfetter
diabetes
stillasittande
ogynsamma kostvanor.

tisdag 27 augusti 2013

No labbrapport

Material och kemikalier: E-kolv, värme ljus, indikator, kolbit och syrgas.

Hypotes: Jag trodde det skulle bli neutralt från början men det visade sig att det blev gult.

Utförande: Vi tog E-kolven och fyllde den med syrgas och sen tog vi en kol bit och gorde så den börja glöda sen stoppa vi ner den i syrgasen och så glöd den mer och sen så sluta den glöda sen tog vi upp den också tog vi lite vatten och satte igen locket och sen så tog vi i lite BTB och så blev den gul.

Riskanalys: Det var ofarligt men

Resultat: Bet blev gult efter vi hade tat i några droppar av BTB.

Slutsats: För att när man blandar BTB, vatten och syrgas så blir det surt.

torsdag 13 december 2012

Kromatografri No

Vilka färger finns i blad?/ Kromatografri

Uppgift: Ta reda på vilka färger som finns i ett blad.

Syfte: vet vilka färgämnen som finns i blad och veta vad kromatografri

Hypotes: Jag tror att vi kommer få fram gul, röd och grön

Material: Mortel, Sax, glasbägare, Filterpapper, Aceton

Utförande: 1. Klippte i sönder bladen
2. Sen hällde vi i Aceton och mosade det.
3. sen hällde vi i blandningen i en glsbägare
4. sen väntade vi i 30 minuter.

Resultat:   Det blev som jag skrev på min hypotes och det stämmde :)

Slutsats: Det blev som jag skrev på min hypotes och det stämmde :)

torsdag 30 augusti 2012

Lösa Upp Socker

Laborationsrapport - löslighet av socker

Uppgift: Att lösa upp en socker bit så fort som möjligt.

syfte: Veta vad som påskyndar löslighet.

Hypotes: Varm vatten och röra runt.

Material: Vatten, varm vatten och kall vatten och bägare, spatel och sockerbitar

Utförande: Tog varmvatten och kallvatten och la 2 socker bitar i bägarna och rörde om, kollade vilken som löstest upp snabast

Resultat: Sockerbiten i det varma vattnet löstes upp snabbare än socker biten i kall vattnet

Slutsats: Sockerbiten i varmvattnet löstest upp snabbast. Sockret löstest upp i vattnet men den försvann inte och man kan inte lägga i hur många som hälst för då blir den mättad. I bägaren har man en blandning av socker och vatten.

Felkällor: Hade vi haft en brännare så hade gått lite fortare att lösa upp den.

Förbättringar: Att vi kunde ha lagt i båda samtidigt!

Laboration Smälta Tenn

Laboration Smälta tenn

Syfte: Förstå vad en fysickalisk förändring

Uppgift: undersöka tenns egenskaper före och efter uppvärmning

Hypotes: Vi tror att den har sina egenskaper kavar.

Material: tenn, smältdegel, degellock och tändstickor och en bänare, spik, batteri, lampa och sladdar

utförande: 1.undersök tenns egenskaper före uppvärmning.
2.smält en bit tenn i smältdegeln.
3.häll det smälta tennet i degellocket
4.Låt svalna
5.Undersök. se punkt 1

Resultat: Tenns egenskaper före uppvärmning: böj bart, silvrit, mjukt, leder ström, tennskrik, leder ström. Tenns egenskaper efter uppvärmningen: Efter uppvärmningen hade tenn samma egenskaper som före. 

Slutsats: Min hypotes var nästan, Tenn hade nästan samma egenskaper när man har smält den än när man inte har smält den.

Felkällor: Efter som smältdegeln inte var ren gjord blev tennbiten mörkare, men om den hade varit rengjord skulle den inte bli det.
När tennet smältte fick det andra egenskaper, för det blev flytande. När tennet stelande fick det samma egenskaper som det hade varit från början. Tennet genomgick en fysikalisk förandring.